Restaureringsbyggande påverkar kostnaderna

Kostnadsuppskattningen för utvecklingsprojektet av Lilla kyrkan har nu preciserats. De totala kostnaderna för projektet uppgår till cirka 3,78 miljoner euro. I summan ingår bland annat byggnadsarbeten, husteknik, projektledning, planerings- och övervakningskostnader under byggtiden samt separata anskaffningar som inventarier och kyrkotextiler. I kalkylen finns också en reservering för eventuella tilläggs- och ändringsarbeten.

Enligt fastighets- och anskaffningschef Krista Jussila påverkar restaureringsbyggandet projektet på många nivåer.

– När man restaurerar en kulturhistoriskt värdefull byggnad handlar det inte om att bygga nytt. Arbetet kräver betydligt mer tid och många arbetsmoment måste göras varsamt och för hand, säger Jussila.

Hon lyfter bland annat fram de skonsamma rivningsarbetena som exempel. Material och konstruktioner demonteras så försiktigt som möjligt för att kunna bevaras och återanvändas.

– Brädor och konstruktioner tas loss så hela som möjligt och monteras sedan tillbaka. Det blir lite som ett pussel där bitarna inte alltid passar direkt. Dessutom krävs mycket specialarbete och hantverk, särskilt snickeriarbeten.

I renoveringen återställer man en läktare så att orgeln kommer tillbaka på den ursprungliga platsen. Foto: Museiverket, Lilla kyrkan hösten 1948.
 

Kostnaderna påverkas också av att Lilla kyrkan får flera nya funktioner för att bättre kunna användas på ett mångsidigt sätt i framtiden. I entrén byggs ett nytt köksutrymme som möjliggör till exempel kyrkkaffe eller att ha dopfesten i kyrkorummet direkt efter dopet. Kyrkorummet görs också mer flexibelt genom att de fasta kyrkbänkarna ersätts med flyttbara stolar och altarutrymmet anpassas för att kunna flyttas och formas enligt olika behov.

Orgeln kommer dessutom att demonteras, restaureras och placeras på en nybyggd läktare. Då orgeln ursprungligen skaffades var den placerad på en läktare, men vid senare renoveringar har läktaren avlägsnats.

– De nya funktionerna påverkar också byggnadens husteknik i stor utsträckning. Det handlar bland annat om vatten och avlopp, el, ventilation och annan teknik som behövs för att byggnaden ska fungera, säger Jussila.

Många väntar på att Lilla kyrkan ska tas i bruk igen – Det kan förhoppningsvis ske julen 2027

Lilla kyrkan är ett viktigt utrymme för församlingarnas verksamhet och många församlingsbor har frågat när kyrkan kan öppnas igen. Kyrkan har varit särskilt uppskattad som vigselkyrka och som ett mer intimt kyrkorum jämfört med Borgå domkyrka. Också olika specialmässor och mindre gudstjänster har ofta ordnats i Lilla kyrkan.

Förändringsplanerna för kyrkan baserar sig på ett servicedesignprojekt som inleddes i april 2024. I arbetet deltog både anställda och församlingsbor. Idéer och önskemål kring utvecklingen av Lilla kyrkan samlades in genom en öppen elektronisk enkät och dessutom gav båda församlingarnas församlingsråd utlåtanden om planerna.

–  Om gemensamma kyrkofullmäktige godkänner tilläggsbudgeten och projektet framskrider enligt planerna är målsättningen att arbetena ska inledas i oktober–november 2026. Byggtiden uppskattas till cirka tolv månader, vilket skulle innebära att Lilla kyrkan kunde tas i bruk igen till julen 2027, berättar Jussila.

Ett unikt och ansvarskrävande projekt

Renoveringen av Lilla kyrkan har sin bakgrund i en vattenskada som uppkom hösten 2023. Det är ett omfattande projekt där kulturhistoriska värden, församlingarnas behov och ett långsiktigt ansvarstagande vägs samman.

– Lilla kyrkan är en viktig del av helheten på kyrkbacken och har använts aktivt av båda församlingarna. Därför vill vi också satsa på projektet. Samfälligheten har beredskap att använda tidigare uppbyggda tillgångar för att förverkliga investeringen, säger ekonomi- och förvaltningsdirektör Timo Tulisalo.

 Samfälligheten för diskussioner med försäkringsbolaget om ersättning för skadan. Utgångspunkten är att ersättningarna gäller själva vattenskadan och i förhållande till projektets helhetskostnader är ersättningen marginell.

– Det handlar om en investering för framtiden. Samtidigt är det positivt att vi i det här läget kan genomföra ett större projekt som också skapar arbete inom byggbranschen. Det här kan förverkligas tack vare församlingsmedlemmarna, säger Tulisalo.

Under planeringsskedet har ett nära samarbete förts med Museiverket, som har förordat de planerade förändringarna. I utlåtandet konstateras att ändringarna är väl motiverade och kan genomföras med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. Enligt planerna kommer kyrksalen också i fortsättningen att uppfattas som ett byggnadshistoriskt värdefullt rum.

– Lilla kyrkan representerar en ovanlig byggnadstyp: en liten träkyrka som bevarats intill moderförsamlingens stenkyrka. Byggnaden är starkt skyddad både genom kyrkolagen och i detaljplanen som en del av ett nationellt värdefullt kulturlandskap, säger fastighets- och anskaffningschef Krista Jussila.

Församlingarna har också ett lagstadgat ansvar att vårda och skydda kulturarvet som en del av sina samhälleliga uppgifter.

– Vi känner ett stort ansvar i det här projektet och ser fram emot att komma till byggnadsskedet. Samtidigt vill jag tacka planerarna och förtroendevalda för att projektet har kunnat föras fram till den här punkten, sammanfattar Jussila.